Vikten av att höras

”De 14 procent av skribenterna som också är aktiva på Avpixlat och andra hatsajter står för 50 procent av inläggen på SVT Debatt, enligt Researchgruppens undersökning. Det är viktigt för den mentala hälsan i det här landet att sådana här samband blir utredda. Det är inte ”folket” som gör sina röster hörda på många nätsajter, utan en liten, extremt aktiv grupp med extrema åsikter.” – Britta Svensson i Expressen 12 dec 2013.

 

När utnyttjade du din yttrandefrihet senast?

Det är lätt att ta för givet att man har rätt till att uttrycka sig som man vill och tänker att det varken gör till eller från om man gör det… Inte alltid tänker man på människor som offrar sina liv, inspärrade livstid i fängelse eller värre, för att de åberopade sig samma rättighet att få uttrycka sig som du har varje dag.

Många ägnar sig åt sociala medier. Skriver självständigt, eller lägger upp bilder eller delar vidare det andra har lagt upp. Hur mycket av detta är ytliga instagrambilder eller uppdateringar om vad folk ägnar sina dagar åt som varken gör till eller från? Och hur mycket är faktiska idéer och åsikter som kan inspirera och påverka? Jag anser inte att det är fel att berätta vad man gör och posta några selfies då och då för att det kan vara trevligt att dela sitt liv med vänner och omgivning och mitt inlägg går inte ut på att klanka ner på detta, även om man kan fråga sig hur spännande det egentligen i längden är att titta på bilder på någon som dricker vin sin ”mysfredag” och postar en stor bild på chipspåsen…?

Det jag vill betona är att vi har alla möjligheter i världen att sprida budskap, oavsett om vi själv vill formulera våra egna tankar och idéer genom text eller bild, eller dela vidare andras. Jag har hört folk säga, nästan med stolthet, att de aldrig använder sig av några medier och om de gör det så sprider de bara någonting ”trevligt” och ”neutralt”. Varifrån kommer denna rädsla av att uttrycka åsikter och påverka? Jag får nästan en känsla av att det finns en sårbarhet och rädsla i att visa vad man egentligen tycker och tänker innerst inne. Speciellt när ens namn är med i bilden. Är man rädd för att ens åsikt ska kunna såra någon annans och att man då inte kommer att bli lika omtyckt? Är det en rädsla för att bli bedömd; att känna sig blottad och utlämnad? Eller att någon ska börja argumentera för någonting annat och att man då inte ska klara av att stå för det man precis påstod? Jag har ingen aning, för jag personligen har aldrig gömt vem jag är och vad jag tycker, varken politiskt eller i något annat läge. Jag verkar vara en udda fågel, tänker jag ibland, för jag tycker att det är mer intressant att vara aktiv genom medier och uttrycka mig och få reaktioner än att bara läsa det som andra har skrivit. Och jag är inte rädd för vad andra tycker och tänker. Det är klart att jag kan få negativa reaktioner, men framför allt har min öppenhet med vad jag tror/anser och vem jag är fört mig närmare människor och gjort det lättare för mig att hitta likasinnade. Det finns mer att vinna än att förlora, helt enkelt.

När det kommer till att uttrycka åsikter vill folk ofta göra det anonymt. Då slipper man stå för det man har skrivit och då kan man, i skydd av sin anonymitet, uttrycka sig hur magstarkt och ogenomtänkt som helst. Då är det också lätt att i ett kommentarsfält hoppa på offentliga personer, eller över huvudtaget folk med namnunderskrifter som står för vad de tycker.

Det känns som att det framför allt är godhjärtat folk som verkar behöva påminnas om att utnyttja sin yttrandefrihet. Det är inte bara nättroll som vill sprida hat, fientlighet, missnöje som ska höras. Göm dig inte. Dels handlar det om att bidra till ett balanserat samhälle, där allas röster räknas. Dels handlar det om att vi behöver föra människor närmare varandra. Det är genom att sprida sin röst som människor kan samlas, påverka och göra skillnad i historien. Som Coco Chanell sa: ”The most couragous thing is to think for yourself – aloud.” Och i det här landet krävs det inte ens särskilt mycket mod. Bara att du slutar nedvärdera dig själv och litar på att din röst i stort som smått är viktig, betyder nåt och gör skillnad.

Padma Schrewelius

Padma Schrewelius

Jag skriver personligt utifrån ämnen som engagerar, berör och utmanar mig. Hoppas att jag också kan förmedla detta till er läsare. Jag bloggar också på sexochsamhalle.com

One thought on “Vikten av att höras

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Spamskydd *