Vi och dem

Samhället hårdnar när det blir svårare att förstå och överblicka. Reaktionen för många blir att förenkla tillvaron i vi och dem, antingen eller, för eller emot, rätt eller fel, höger eller vänster. Såväl etniska, som religiösa, ekonomiska och politiska majoriteter sluter sig och fördömer i hela Europa. Vi ser i Sverige en glidning mot hårdare straff och en allt mer fördömande attityd mot ”de avvikande”.

Mer än 10 000 barn, som årligen föds i Sverige, kommer aldrig riktigt in i samhället. Dessutom gör vi det allt svårare för dem med en skola som kräver högutbildade föräldrar för att upprätthålla bildningskulturen i hemmet. En likformad skola verkar inte bli riktigt bra för någon. Vi har i Sverige aldrig haft en sådan mångfald som nu, och vi har aldrig tidigare haft så mycket kunskap om den mänskliga mångfaldens fördelar som nu. Ändå fortsätter vi som att det homogena samhället fortfarande är en alldeles utmärkt modell.

Svenskens dröm kan vara att köra hem i sin tyska bil/åka hem i den tyska bussen/cykla hem på den tyska cykeln, äta turkisk kebab, italiensk pizza eller pasta, sitta i möbler med skinn från annat land och se amerikanska program i en japansk teve. Ursvensk är förstås även traditionen kring jul med glögg, kryddor, lucia, röd jultomte och maträtter från alla jordens hörn. Ja, även potatisen är ju importerad från början.

Men när vi blir rädda i den osäkra ekonomin, så blir vi också kraftigt inskränkta och intoleranta. Som i Kärrtorp senast. ”Goda krafter stod upp” mot nazismen där. 16 000 i den fredliga, andra demonstrationen, var förstås underbart. Men är det egentligen underbart att skalda ”Kärrtorp mot rasism”?

När majoriteten agerar mot en grupp man inte vill ha att göra med, stärks den lilla minoriteten. Så har Sverigedemokraterna vuxit, så stärker vi även omedvetet nazismen i Sverige. Tolerans och mångfald bygger vi istället genom att inkludera även hemskheter. Samhällsutveckling sker genom att sträva för något, inte genom att kämpa mot något. Vem vill egentligen vara fördomsfull, hatisk, rädd, okunnig eller fördömande? Tror en trygg människa i djupet av sina övertygelser och värderingar, verkligen att människor har olika värde? En rädd människa hamnar lätt i fällan, och gör vi fler människor rädda så spär vi alltså på konflikten…

All erfarenhet visar att de val vi nu gör genom att utesluta, fördöma och förneka det oönskade bara leder till att det oönskade får mer näring. Och det oönskade attraherar ännu fler människor som känner sig utanför. Människor som redan är utsatta behöver bli inkluderade av majoriteten, men inte blivit det. Att manifestera mot, och utestänga dessa människor ändå mer, leder inte framåt.  När vi visar ett uniformt ogillande mot en liten grupp förvirrade människor som söker tillhörighet, så riktar vi vår positiva vilja i helt fel riktning. Vi bidrar till intoleransen, vi väljer en synlig syndabock och därmed trappar vi upp situationen.

people_people_people1

Vi skulle istället för Nazister kunna se unga män med problem med sina impulser och sin koncentration. Män som ofta växt upp med en frånvarande pappa i en svår familjesituation. Anders Carlberg hade bjudit in de unga nazisterna. Och så fortsätter Fryshuset verksamheten. Det är ansträngande, säger Johan Oljeqvist, den nuvarande VD:n, och konstaterar att det är tuffare att röra sig framåt och uppåt än att slå åt höger, vänster, bakåt eller nedåt.

Per Hörberg

Per Hörberg

Beteendevetare och författare kring ledarskap, organisation och personlig utveckling. ”Samarbetsminister” för lösningar i samhälle och organisation. En patriot som är stolt när Sverige gör rätt och som vill påverka när det går fel.

Per är morfar och farfar, en seglare som gillar att sporta och bidra till det globala samhällets utveckling. Har bidragit till två stabila friskolor på Lidingö. Leder initiativ Samutveckling! och Wellnessguide. Förr IKEA-chef och reservofficer, nu koordinator av relationer så att chefer blir ledare, grupper blir team och så att medarbetare och medborgare blir samutvecklare!

2 thoughts on “Vi och dem

  1. Spot on, Per! Just Sverigedemokraterna och den traditionellt orienterade svenska arbetarklassen hör till samhällets mest utsatta och exkluderade grupperingar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Spamskydd *