Vem är jag?

Olof Palme hade just sett ”Bröderna Mozart” på bio när han sköts ned på Sveavägen 1986. Filmen gjorde stort intryck på många. Jag mötte den som del av en kurs i ledarskap.

Regissören ville i filmen göra en helt ny uppsättning av ”Don Giovanni”. Ensemblen vägrade länge och väl. Jag glömmer aldrig en scen där regissören försöker få en musikant i orkesterdiket att agera som människa för att skapa mer liv. Den stackars frackprydde, unge mannen vägrade. ”Jag är violinist, inget annat”, framhärdade han medan svetten trängde fram i ansiktet. ”Är du inte en människa, som spelar fiol?”, frågade regissören gång på gång. ”Nej!”, slog han fast. ”Jag är violinist!”

brödernamozart-361x512

Detta är väl jagets dilemma, det att vara identifierad med en personlighet, en roll, en berättelse.

Samhällets motsättningar handlar ofta om berättelser som kolliderar. De många jagen i samhället har fastnat i sina egna berättelser som bildar stereotyper. ”För så är det.” På frågan ”Vem är du?”, svarar vi ofta med en berättelse om oss själva. En berättelse är inte verkligheten. Det är just – en berättelse, en slags saga vi tror på…

Den tyska nationalismen under slutet av 1800-talet var från början en befrielserörelse baserad på humanism och politisk strävan. Den byggdes av berättelser som inspirerade många nationer i Europa. Men med en starkare enhetssträvan i Tyskland och idealisering av ”det tyska folket”, bildades sedan grogrunden för massmord och två världskrig.

Så småningom bildades EU med syftet att hålla ihop i ett fridsamt Europa som hänger ihop. Men sedan några år kommer gamla berättelser ikapp som söndrar utifrån att just ”vårt folk och vår tolkning av religion” är det enda rätta.

Vi behöver en mer inkluderande berättelse igen. En berättelse exempelvis om Sverige, som tar med det faktum att vi alla är invandrare, att flera språk har talats i vår land samtidigt och att avgörande utveckling för vår välfärd kunde göras tack vare invandrare. Förr pratades det mycket tyska och holländska i handelns Göteborg och Stockholm. Vilka hjälpte Bergslagen med gruvdriften? Vilka kör taxi och bidrar till vården i dagens Sverige?

Vi behöver kanske en utvecklad, mångkulturell berättelse som omfamnar olika etniska perspektiv och som ligger närmare vår verkliga historia. Snarare än att hitta på något som faktiskt aldrig har varit: en solid och enspråkig nation med stängda gränser.

Ett svindlande perspektiv fick jag av Hans Ruin i DN, som ställde frågan ”Vem var Homeros, hans som skrev Första och Andra Mosebok i Bibeln?”

Ingen vet ju, och litteraturforskare har hävdat att det kan vara en kvinnlig poet som skaldat historien om Adam och Eva, Moses och Abraham. Denna välutbildade kvinna vid Salomons hov skapade, enligt forskaren, en episk berättelse som såväl judendom, som kristendom och islam sedan vilar på!

Ingen vet, det är min poäng. För mot den bakgrunden framstår ju bokstavstrohet som helt destruktivt. Auktoritära läsvanor har historiskt sett skapat godtyckliga och många gånger hemska konsekvenser – än i dag.

Så låt oss inse att vårt jag är identifierad med berättelser. Och att dessa ”sagor” ska tas med en nypa salt. Med ett öppet perspektiv, så att vi inte slåss med varandra för något som har hittats på och sedan laddats med politik och makt.

Per Hörberg

Per Hörberg

Beteendevetare och författare kring ledarskap, organisation och personlig utveckling. ”Samarbetsminister” för lösningar i samhälle och organisation. En patriot som är stolt när Sverige gör rätt och som vill påverka när det går fel.

Per är morfar och farfar, en seglare som gillar att sporta och bidra till det globala samhällets utveckling. Har bidragit till två stabila friskolor på Lidingö. Leder initiativ Samutveckling! och Wellnessguide. Förr IKEA-chef och reservofficer, nu koordinator av relationer så att chefer blir ledare, grupper blir team och så att medarbetare och medborgare blir samutvecklare!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Spamskydd *