Svårt att göra, men inte svårare än att leva – om vi inte gör något

Du och jag bidrar till tidernas berättelse. Den om hur vi konsumerar oss in i döden. Vår konsumtion, ytterst av fossila bränslen, har redan fört oss långt i en process som inte kan vändas på tusen år. Men det är inte kört. Vi har alltid val att göra, som kan påverka livet på jorden till det bättre. Den viktiga frågan är kanske: vad skulle ”bättre” kunna innebära?

Det handlar inte om en ”miljöfråga”. Det handlar snarare om vår civilisations möjlighet att överleva. Det går fortare åt fel håll, det är värre än vad vi tror och det är mycket allvarligt.

Tror du att du är säker bara för att du inte bor i Bangladesh eller de mest låglänta delarna av Skåne?

SVT Nyheter har tagit del av statistik från SMHI:s mätstationer. Där kan man se i rena tal hur både temperatur och nederbörd har ökat de senaste ett hundra åren. År 1900 var medeltemperaturen i Skåne 7,1 grader. Mellan åren 2010 och 2017 hade medeltemperaturen ökat till 9 grader.
Årsnederbörden har förändrats på liknande sätt. År 1900 regnade det i genomsnitt 50,2 mm per månad. Mellan åren 2010 och 2017 hade det ökat till 58,7 mm.

Nej, vi kommer alla att påverkas av klimatet, genom flyktingar, kriser och krig. Vi som minns sommaren 2018 kanske även var direkt besvärade av den utdragna hettan och värmen? Extremväder, skogsbränder, färskvattenbrist, döende hav, ekonomisk kollaps, klimatkrig, hungerkatastrofer…

Det som oroar mig mest, just nu, är dock att det fortfarande är för många som inte oroar sig. De verkar istället bevaka sin livsstil. ”Mitt mål är att ha besökt 100 länder.” ”Det är min rätt att shoppa i New York varje kvartal.” ”Nu har jag köpt hus i Spanien och tänker åka dit tre gånger per år.” ”Vad kan lilla jag göra?”

Under de senaste 30 åren har människan släppt ut mer koldioxid i atmosfären än under människans hela livstid på jorden. Du och jag är en del av detta.

Klimatkrisen är inte ett framtida tillstånd. Den har redan börjat. Och du som är skeptisk; vad grundar du det på? När 90 procent av alla världens forskare kring detta är överens om att det än människans konsumtion som snabbt, ja snabbt, skapar denna kris. Är du, som skeptiker, lika tvärsäker på att forskarna inom medicin och andra naturvetenskaper har fel? Hur kan du tro att du har rätt och de har fel? Vad grundar skeptikern sig på?

Paris-avtalets mål om max 2 graders höjning, verkar spricka. Istället för att minska drastiskt, så har Sveriges klimatpåverkan snarare ökat de senaste åren. Resten av världen är inte så mycket bättre…

Det gäller inte att bara tänka som en konsument i detta. Det handlar framför allt om att bli en mer medveten medborgare i ett globalt sammankopplat samhälle. En medveten medborgare tar sitt ansvar hemma med barnen, på jobbet med kollegorna, på fritiden med vännerna. En medveten medborgare bidrar till en långsiktig politisk rörelse. Inte till småskuren partipolitik inriktad på kortsiktigt valfiske, utan på storskalig och långsiktig politik som blir konkret i de stora frågorna.

För att lyckas behöver vi alla, som politiska, medvetna varelser, bidra. Ekonomer och aktivister, teknologer och innovatörer, jurister och finansmänniskor, vanligt folk och ovanligt folk. Ja, det är svårt. Men nog inte svårare än att leva på jorden med 2-3 graders högre medeltemperatur.

Vill du läsa mer så rekommenderas ”The uninhabitable earth. A story of the future”, av David Wallace-Wells. Han lovar att ”det är värre, mycket värre än du tror”.

Vågar du lämna förnekelse, utan att tappa modet?

Ett varmare klimat medför mer nederbörd, vilket ökar risken för översvämningar från sjöar och vattendrag. I Stockholms stad är idag översvämningsriskerna störst i Bällstaån och runt Mälarens stränder.
Ett varmare klimat medför att avdunstningen av vatten ökar från sjöar och hav. Atmosfären kommer att innehålla mer vattenånga vilket leder till ökade nederbördsmängder. Risken för översvämningar blir större när vattennivåerna i sjöar och vattendrag ökar. I samband med extrema nederbördstillfällen kan vattennivåerna stiga relativt snabbt vilket skapar problem. Den ökande nederbörden kommer också att medföra högre grundvattennivåer, främst under vinterhalvåret. Det medför ökad översvämningsrisk eftersom marken oftare kommer att vara vattenmättad, mer regnvatten kommer då att rinna av på markytan.

Fakta från Stockholm Stad. Foto: Mathias von Scherling

Per Hörberg

Per Hörberg

Beteendevetare och författare kring ledarskap, organisation och personlig utveckling. ”Samarbetsminister” för lösningar i samhälle och organisation. En patriot som är stolt när Sverige gör rätt och som vill påverka när det går fel.

Per är morfar och farfar, en seglare som gillar att sporta och bidra till det globala samhällets utveckling. Har bidragit till två stabila friskolor på Lidingö. Leder initiativ Samutveckling! och Wellnessguide. Förr IKEA-chef och reservofficer, nu koordinator av relationer så att chefer blir ledare, grupper blir team och så att medarbetare och medborgare blir samutvecklare!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *



Spamskydd *