Solidaritet med alla kännande varelser

Egentligen är det märkligt att inte redan alla politiska partier, ja rentav alla länders författningar, utgår ifrån tesen:

  • Solidaritet med alla kännande varelser, i alla tider.

Det är ju närmast omöjligt att finna ett argument som på ett övertygande sätt skulle tala emot en sådan etisk utgångspunkt. Om en varelse är kännande, därmed kan lida och känna lycka av åtminstone något slag – då bör vi efter förmåga göra det som är bäst för denna varelse.Combating-the-crisis-through-solidarity_graph_popup

Det betyder förstås inte att vi automatiskt vet vad som är bäst för denna varelse, eller för alla varelser sedda tillsammans i alla tider. Varför skulle vi egentligen bara bry oss om oss själva, våra egna länder, vår egen art människan, de som lever i vår egen tid? Varför i hundrade gubbar jobbar inte alla med just detta för ögonen?

Anledningen att denna etiska utgångspunkt kanske inte alls är så självklar idag är nog helt enkelt att det samtidigt är den svåraste och mest komplicerade utgångspunkten. Det är helt enkelt så mycket enklare att få rätt om man ser till sina egna intressen, och det blir oftare så fel om vi försöker oss på att bry oss om något så abstrakt som fisklivet i Sargassohavet om 1250 år. Det blir mycket lättare fel när vi tror oss göra någonting för ”mänsklighetens bästa i framtiden” och oftare rätt när vi gör något för den egna familjen (vilket ju bevisligen är svårt nog!).

Borde vi då inte helt enkelt bara glömma allt om högtflygande, abstrakta ideal och istället fokusera på oss själva, våra egna livshistorier och känslor, våra egna nära och kära?

Jo, kanske. Men att något är svårhanterligt betyder inte att det är fel. Bara för att människor inte kan hantera solidaritet med alla kännande varelser i alla tider, betyder det inte att det inte i sig självt är något gott. Mänskliga rättigheter och demokrati är mycket, mycket mer komplicerade saker än stamsamhälle och kungavälde. Men de är rätt, de är en utveckling.

Det är fel att strunta i svältande massor, i ångestfyllda ungdomar som skär sig, i en biosfär som slits sönder, framtida generationers konflikter och kriser, de ensamma döende gamla människorna i vår egen tid. Det vet vi om vi bara tänker efter. Men solidaritet är inte att ”ta allt på sig”. Solidaritet handlar om att visa hänsyn. Kordopartgradout Därför visar vi störst hänsyn till det som är oss närmast, men jobbar långsiktigt för att bli bättre och bättre på att tillsammans ta oss an alla levande varelser i alla tiders lidande.

Att hantera något så abstrakt som en solidaritet med allt levande i alla tider kräver en oerhörd intelligens och medkänsla och mycket, mycket vardagsförnuft. Det är ingenting vi kan klara av var för sig, som ensamma personer. Vi behöver varandra för att ta oss an det som vår tid kräver av oss. Vi behöver ingå i ett gott samtal. Vi behöver samutveckling.

För att vara solidarisk med någon måste man också vara solidarisk med deras perspektiv. Annars tvingar man sitt eget perspektiv på den andre. Därav blir det viktigaste vi kan göra för att skapa solidaritet med alla kännande varelser i alla tider – att utveckla våra perspektiv och förstå varandra så väl som möjligt.

Dagens låt: Under Pressure, David Bowie och Queen

Daniel Görtz

Daniel Görtz

30-åring, bor i Lund, uppvuxen i Malmö och Veberöd. Är intresserad av alla delar av iS!, såväl det organisatoriska, den nya kulturen, alla events och möten, av politiken och filosofin bakom. Lever och andas för filosofi och tänkande om samhället. Intresserad av meditation och existentiella frågor. Jobbar för närvarande som doktorand i sociologi i Lund, håller då på med polisforskning, socialpsykologi och etnicitet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Spamskydd *