Sluta kuva det som vill fram

Tre duktiga föreläsare engagerar en publik på 80 personer under en lång kväll. Varje internationell, expert berättar i 45 minuter om sin forskning och sina rön. Det är riktigt intressant. Sedan ber facilitatorn publiken att ställa frågor via lappar, som sedan dras från scen och besvaras av respektive expert.

Så långt allt väl. Några lappar dras och besvaras från podiet. Men sedan förlorar de sig ordentligt, experterna. De tre på scen blir så höga av varandra att de glömmer de ställda frågorna och följer istället sina egna behov, sina egna agendor. De ställer själva frågorna och debatterar svaren. Detta inför den allt mer uttråkade publiken. De som tidigare engagerat sig i att formulera de frågor som inte längre besvaras.

Låt se, var finns nu den samlade intelligensen i rummet?
Låt se, var finns nu den samlade intelligensen i rummet?

Vi är så vana vid att utgöra isolerade öar inom våra intresseområden. Och med vårt begränsade perspektiv försöker vi sedan att besvara den tilltagande komplexiteten i samhället. Istället för att träffas och samarbeta kring de sammansatta frågeställningarna. De tre på scen, eller fyra med facilitatorn, förmådde inte att förstå sin funktion i sammanhanget. Inte ens när intentionen fanns där i och med frågorna på lapparna.

Att publiken kände sig lurad och förstärkt i sin roll som publik, låter sannolikt. Det är tröttsamt att känna sig exkluderad och berövad ett sammanhang en till och med bjudits in i. Känslan av att jag behövs är kittet i den omfattande relation som ett samhälle är. Endast den som inkluderas får den känslan, att ingå i något större.

Även om de tre på scen varit nobelpristagare, så vill jag tro att den sammanlagda intelligensen hos de 80 lyssnarna överstiger deras. Varför inte stimulera den kollektiva intelligensen där och då – på det aktuella temat och på de olika frågeställningarna? Varför annars be deltagarna att formulera frågor?

Vi har alla något som vill fram. Jag vill hjälpa det som står i vägen, att smälta bort – som iS! på ett iScafé!

Per Hörberg

Per Hörberg

Beteendevetare och författare kring ledarskap, organisation och personlig utveckling. ”Samarbetsminister” för lösningar i samhälle och organisation. En patriot som är stolt när Sverige gör rätt och som vill påverka när det går fel.

Per är morfar och farfar, en seglare som gillar att sporta och bidra till det globala samhällets utveckling. Har bidragit till två stabila friskolor på Lidingö. Leder initiativ Samutveckling! och Wellnessguide. Förr IKEA-chef och reservofficer, nu koordinator av relationer så att chefer blir ledare, grupper blir team och så att medarbetare och medborgare blir samutvecklare!

One thought on “Sluta kuva det som vill fram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Spamskydd *