Populism kan mötas

Äsch, det var ju inte så här det skulle bli. Välfärden skulle göra oss trygga. Internet skulle binda oss samman och globaliseringen skulle göra oss solidariska.

Men just nu verkar det vara precis tvärtom. Vi är otrygga. Internet bär lögner och påhopp. Globaliseringens handel har isolerat glesbygd från storstad, och isolerat andra som inte kommer med – i utanförskap.

Vänsterpopulism ställer de många människorna mot en ekonomisk elit – de utsugna mot de giriga.

Högerpopulism ställer de många mot samma förhatliga etablissemang, men lägger till en grupp. En tredje kategori som eliten sägs vara slapp gentemot. Den gruppen kan bestå av invandrare, terrorister, media och andra syndabockar som demoniseras för att trigga känslomässigheten i oss.

Ju mer komplext och svårt liv, desto enklare lösningar verkar vi söka. Mecka med sin bil? Lämna in bilen på märkesverkstad! Vin till ny maträtt? Googla! Nya jobb i rostbältets USA? Trump!

En kuliss?
En livsfarlig kuliss i spelet om mänskligheten?

Populism gror i myllan av de samhällsbehov som den politiska ledningen inte lyckats att möta. Men populismens lösningar på samma problem är standardiserade på rubriknivå. De tar ingen hänsyn till medborgarnas olika behov. Enkla lösningar på komplexa problem kräver ändå ett visst tunnelseende för att tro på.

Demokratins grund, däremot, bygger på att vi är olika och ska samsas i en gemensam värld. Demokratins uppgift är att skapa former som kan hålla allas perspektiv, passion och dessutom härbärgera motsättningar. Institutioner som förmår att omfamna denna olikhet till en gemensam strävan.

Populism är en slags hållningslöshet utan ståndpunkt. Denna brist på hållning organiseras som ett system. Populism kan rymma nära nog vilka påståenden som helst, så länge det handlar om att peka på etablissemangets brister och den hotande, tredje gruppen av ”farligt främlingskap”.

Populism går inte att möta i en debatt. Den kan ljuga rakt upp och ned – då ”ändamålet helgar medlen”. Debatten göder snarare populismens livsenergi, oavsett faktainnehåll eller substans. Känslomässighet är populismens strategi. Och andras uppmärksamhet ger den en evig energi.

Detta kan mötas genom att ta fenomenet populism på allvar. Förstå grundkritiken om avståndet mellan folkvalda och folket – och dessutom börja ta politik på allvar. Dialogen mellan folkvalda och deras uppdragsgivare behöver åter skapa de demokratiska former som inkluderar allas potential och mångfald.

Det konstruktiva mötet gör populismen energilös, urvattnad och meningslös.

Per Hörberg

Per Hörberg

Beteendevetare och författare kring ledarskap, organisation och personlig utveckling. ”Samarbetsminister” för lösningar i samhälle och organisation. En patriot som är stolt när Sverige gör rätt och som vill påverka när det går fel.

Per är morfar och farfar, en seglare som gillar att sporta och bidra till det globala samhällets utveckling. Har bidragit till två stabila friskolor på Lidingö. Leder initiativ Samutveckling! och Wellnessguide. Förr IKEA-chef och reservofficer, nu koordinator av relationer så att chefer blir ledare, grupper blir team och så att medarbetare och medborgare blir samutvecklare!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Spamskydd *