Nu har vi chansen!

För hundra år sedan startade den svenska demokratin. Detta med (S) i spetsen. Högerns väljare hade länge nog skott sig på de många arbetarnas slit. Den industrielle revolutionen följdes av en social. Det unika var samarbetet med näringslivet och den svenska modellen tog form.

Men sedan gick kanske (S) för långt med ambitionen om fondsocialism och världens högsta skattetryck.

Reaktionen bestod av nyliberala avregleringar och nu gör vi vinster i välfärden. Skolan och vården föds till stor del av skattepengar som kapitaliseras till få ägare.

Ur detta har vi nu hamnat i en smått vulgär populism med snabbt ökande klyftor i vårt annars unikt jämlika land. Ångest är ordet. Vi verkar rädda för det mesta. Klimatet och vår ekonomi, Ryssen och Nordkoreanen, ja den där affärsmannen till president också, men allra mest för flyktingar och invandring. De flyktingströmmar som sannolikt kommer att öka globalt över tid, har skrämt oss.

Döden kommer inte ensam - kärnvapen är riktade mot mänskligheten
Döden kommer inte ensam – kärnvapen riktade mot mänskligheten

Våldet i förorten är en sanning. Att det begås ännu fler (vålds)brott i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, är en annan. Hur som helst, rädda är vi.

Vi som sitter med ett överflöd av materiellt välstånd och sjukskriver oss i allt större utsträckning på grund av psykisk ohälsa. Mot bättre vetande flyger vi mer än någonsin. Inte minst privata långresor – för det är vi ju värda efter allt slit…

Vi verkar fattiga och hungrar efter något mer. Eller möjligen något annat?

Det som skrämmer mig i detta sammanhang är att så många börja luta åt toppstyrning och ”starka ledare”. Ett gammal mönster i historien. Valrörelsen tenderar att handla mycket om stängda gränser, lag och ordning. Det ser faktiskt ut som att vi tror att vi kan sätta vår egen rädsla i fängelse. Eller åtminstone mota den med en mur.

Det alternativ jag tror mer på är att aktivera demokratin, den som firar hundra år i Sverige 2018. Folkrörelserna la grunden för det unika Sverige som byggts upp under så lång tid. Fortfarande är hälften av vuxna svenskar engagerade i någon förening. Oftast en idrottsförening som förälder eller aktiv själv. Men det finns många olika slags föreningar.

Det politiska partiet Initiativet har ambitionen att samla dagens folkrörelser till en demokratiskt nydanande rörelse. En rörelse där samtalet, dialogen mellan olika perspektiv är det centrala. Kommer vi in i Riksdagen kan vi där, istället för att bli ett parti som alla andra, lägga kraften på att skapa ett långsiktigt politiskt samtal mellan partierna. Detta för att utveckla Sverige bortom mandatperioden, in i nästa århundrade.

Både den som byggde, respektive inredde folkhemmet, är nu döda. Familjerna, relationerna och öppenheten för exempelvis HBTQ och det som #metoo står för är något öppnare nu. Om inte de räddhågsna motkrafterna får för stort utrymme, vill säga.

Låt oss börja mötas, på riktigt!

Per Hörberg

Per Hörberg

Beteendevetare och författare kring ledarskap, organisation och personlig utveckling. ”Samarbetsminister” för lösningar i samhälle och organisation. En patriot som är stolt när Sverige gör rätt och som vill påverka när det går fel.

Per är morfar och farfar, en seglare som gillar att sporta och bidra till det globala samhällets utveckling. Har bidragit till två stabila friskolor på Lidingö. Leder initiativ Samutveckling! och Wellnessguide. Förr IKEA-chef och reservofficer, nu koordinator av relationer så att chefer blir ledare, grupper blir team och så att medarbetare och medborgare blir samutvecklare!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Spamskydd *