Konsten att leva och låtsas att inget veta

Förnekelse kan ta sig många uttryck. Våra flygresor ökar för varje år och vi försvarar det tappert med procentsatser av den totala belastningen av koldioxid i atmosfären. Att flyga står ju bara för x procent av det hela, kan det heta. Ja, om vi överhuvudtaget går in i frågan – jag måste ju först bara shoppa i NY, åka på affärsresor ofta och söka upp solen på exotiska breddgrader.

Måste?

10 ton koldioxid bidrar genomsnittligt varje person i Sverige med. Sanningen är att det inte är så många miljoner svenskar av våra tio som står för merparten av dessa utsläpp. Några få miljoner svenskar ser till att det skulle behövas fyra jordklot för att kunna ge naturresurser för alla människor med en liknande konsumtion. Naturresurser som ren luft att andas, rent vatten att dricka, litium till (bil)batterier, ädelmetaller till mobilerna och datorerna.

Läs gärna stycket en gång till ;)

Ja, rött kött kan procentuellt vara en större miljöbov. Men tänk till lite. Genom att exportera vår livsstil, inte minst genom alla (semester)resor, så visar vi ett ledarskap för en livsfientlig omedvetenhet. För vad händer med växthuseffekten om en miljard kineser och indier börjar resa, shoppa och äta likadant?

Som flygpassagerare på flykt från vardagen – utan att kunna landa inom oss själva – låter vi oss hjälplöst bli dömda av eftervärlden. Varför gjorde de inget?, kommer det att låta.

Förnekelsens apati är oförmågan att acceptera smärta. Hellre flyr vi. Och det är ganska lätt för vi lever i en socialt konstruerad förnekelse – utan modigt ledarskap från folkvalda eller ledare i samhälls- och näringsliv. Smärtan skulle bestå i att möta sin oro och inte fly den. Om vi hjälps åt med detta, så kan ett rikare liv utvecklas i vardagen och behovet att fly den minskar. I Sverige blir vi hjälpta av att klimatförändringen sannolikt redan satt igång, med ett varmare klimat som följd.

Varför flyga till Solkusten, när Sverige har en betydligt längre kustlinje med flödande sol än så?

Per Hörberg

Per Hörberg

Beteendevetare och författare kring ledarskap, organisation och personlig utveckling. ”Samarbetsminister” för lösningar i samhälle och organisation. En patriot som är stolt när Sverige gör rätt och som vill påverka när det går fel.

Per är morfar och farfar, en seglare som gillar att sporta och bidra till det globala samhällets utveckling. Har bidragit till två stabila friskolor på Lidingö. Leder initiativ Samutveckling! och Wellnessguide. Förr IKEA-chef och reservofficer, nu koordinator av relationer så att chefer blir ledare, grupper blir team och så att medarbetare och medborgare blir samutvecklare!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *



Spamskydd *