Kollektiv intelligens enligt fysikens lagar

Ingen smart teknik utan kvantfysik

Hur går det till när vi laddar ned en film från ”molnet”. Eller skickar en nytagen film till en vän – rakt ut i luften, till vännen på andra sidan jorden?

Är det då konstigt om människor påverkar varandra, nära och på stora avstånd – även utan teknik?

Kvantmekaniken skapades för snart 100 år sedan av Schrödinger och Heisenberg. Den innebar en stor omvälvning i beskrivningen av naturens minsta beståndsdelar, och dess konsekvenser ledde till omfattande filosofiska omvärderingar av vårt sätt att se på naturen. En av kvantmekanikens kritiker var Albert Einstein som menade att den var oförenlig med en realistisk syn på världen. Han undrade om kvantmekaniken verkligen var så allmän att den även kunde beskriva tillståndet hos stora föremål.

img0

Dagens forskare gör experiment kring vågnaturen hos materia som fotoner, elektroner eller neutroner. Forskarna sänder vågor genom en skärm med två, eller flera, smala springor sida vid sida – som fångas upp på en skärm på andra sidan. Även sammansatta objekt som hela atomer och molekyler uppvisar interferens när de passerar genom två smala spalter som ligger väl skilda från varandra. Att man ser interferensmönster är ett säkert tecken på att en och samma molekyl samtidigt har passerat genom båda öppningarna.

Interferens är ett vackert ord som betyder att vågor samverkar. Om de kommer i samma frekvens, så kan exempelvis två olika ljusvågor förstärka varandra – eller släcka ut varandra. Om vågtopparna sammanfaller, så förstärks vågrörelsen. Om vågdalen i den ena kommer samtidigt som vågtoppen i den andra – så minskar eller försvinner vågrörelsen.

Den kvantmekaniska vågbeskrivningen fungerar alltså, trots Einsteins invändningar, även för hela molekyler som består av hundratals enskilda atomer med dess kärnor och elektroner!

En annan central fråga diskuterades i de berömda dialogerna mellan Niels Bohr och Albert Einstein. Det gällde de så kallade ”sammanflätade” tillstånden där två eller flera partiklar utgör en oskiljbar enhet. Att partiklar kan befinna sig i sådana tillstånd ligger helt utanför den klassiska fysikens föreställningsvärld och betraktades av Schrödinger själv som det mest väsentliga draget hos den nya naturbeskrivningen.

Om den ena partikeln, i ett sådant sammanflätat par, identifieras genom något slags detektor – så får man omedelbart kännedom även om den andras egenskaper. Detta gäller även om den senare befinner sig hur långt bort som helst från den första! Einstein kallade detta en ”spöklik verkan på avstånd”.

Även här dröjde det mer än 50 år innan mättekniken, främst genom utvecklingen på laserområdet, kunde ge experimentella bevis på denna speciella egenskap, som förutsagts av kvantmekaniken. Kvantmekanikens allmänna framgångar när det gäller naturbeskrivningen är odiskutabla. Kvantmekaniska beräkningar ligger bakom större delen av nittonhundratalets fysikutveckling och dess tekniska tillämpningar alltifrån kärnkraften till IT-revolutionen.

Men att kvantmekaniken även tillåter existensen av dessa sammanflätade tillstånd har inte börjat utnyttjas förrän under de allra senaste åren. En anledning till detta är att de mycket lätt förstörs genom påverkan av yttre faktorer, som gör att de tappar sin samstämmighet. Men om man kan undvika detta öppnar sig helt nya möjligheter att använda sammanflätade tillstånd för kommunikations- och beräkningsändamål.

Ingen smart kommunikation utan en ny naturbeskrivning?

Inom media testas försiktigt kollektiv intelligens. Studier visar att en genom att främja kollektiv intelligens inte bara kan få bättre artiklar till stånd, utan en kan och också förstärka banden till läsarna. Läsarnas motivation att delta blir som en vilja att påverka genom att dela med sig av information.

Ordet ”kommunikation” kommer från latinets ’communicare’ och betyder ”göra gemensam”. Kollektiv intelligens förstås lättare av den som kan följa fysikens lagar, även enligt den nya naturvetenskapen.

1973 delades Nobelpriset i medicin ut för upptäckten av den kollektiva intelligensen hos bin. De kommunicerar viktiga saker med en dans som beskriver riktning, avstånd och svårighetsgrad för att nå mat eller ett nytt hem.

När det är dags att byta bo så flyget bidrottningen ut med bina och sätter sig på en gren. Där sitter de tills de hundratalet spanarbin kommer tillbaka från sina utflykter. De dansar för varandra. När alla spanarbin samtycker om vilket bon som väljs så dansar de alla just enligt det rörelsemönster som det första biet dansade. De figurerna visar riktningen i förhållande till solen, hur långt det är och hur pass bra boet är. Som på en given signal flyger sedan hela svärmen till det nya boet.

En vanlig missuppfattning är att bidrottningen styr bisamhället. Hon är mor till alla andra, men ingen härskarinna och tar inga beslut. Biforskarna menar att vi människor har mycket att lära av hur bina utövar demokrati.

stock-photo-28065608-calculations

Bland det viktigaste är att en grupp kan fatta ett bra beslut om den är rätt organiserad. Gruppen behöver ett gemensamt intresse och vara överens om att de vill komma överens om en bra lösning. Med olika bakgrund, kunskaper och erfarenheter kan deltagarna bidra med olika idéer och synpunkter till kommunikationen. Alla ska få möjlighet att bidra i ett öppet samarbetsklimat så att de bästa alternativen kan komma fram. Beslutet röstas fram där allas självständighet är utgångspunkten.

Är den nya naturbeskrivningen att damma av jägarna och samlarnas jämlikhet och förmåga att samarbeta med främlingar? Det internationella forskningsläget är nämligen att människans samarbetsförmåga är den konkurrensfördel som har fört människan så här långt.

Om vi vill komma ännu längre kanske vi ska anamma den kollektiva intelligensens praktik?

Att använda den kollektiva intelligensen hos anställda och kunder i företag ger pålitligare marknadsprognoser än när utomstående experter gör jobbet. Det menar forskare vid Universitat Jaume I i Castelló, Spanien. De har utvecklat en mjukvara som använder förut­sägelser från anställda och kunder i företag för att fatta beslut. Plattformen tillämpar det som inom nationalekonomin kallas prognosmarknader: marknader där anonyma anställda och/eller kunder gör egna spaningar, och får dela vinsten när företaget till exempel köper och säljer aktier utifrån deras prognos.
IBM och Google använder sig redan av tekniken som har visat sig vara mer pålitlig än enkäter, expertpaneler och algo­ritmer, som annars används vid marknadsprognoser. Detta kan enligt forskarna bero på att externa experter inte på samma sätt riskerar något.

Per Hörberg

Per Hörberg

Beteendevetare och författare kring ledarskap, organisation och personlig utveckling. ”Samarbetsminister” för lösningar i samhälle och organisation. En patriot som är stolt när Sverige gör rätt och som vill påverka när det går fel.

Per är morfar och farfar, en seglare som gillar att sporta och bidra till det globala samhällets utveckling. Har bidragit till två stabila friskolor på Lidingö. Leder initiativ Samutveckling! och Wellnessguide. Förr IKEA-chef och reservofficer, nu koordinator av relationer så att chefer blir ledare, grupper blir team och så att medarbetare och medborgare blir samutvecklare!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Spamskydd *