Jakten på mening

Många söker fotfäste i en föränderlig omvärld genom att hålla på med siffror, texter och olika digitala former, appar och strukturer. Genom att underkasta oss siffrornas och linjernas makt verkar vi tro oss kunna fylla vardagen med trygghet och mening. Det kalkylerande förnuftet tenderar att ta över i samhället. Vi tror oss vara konkreta och duktiga med siffror, men paradoxalt nog ökar samtidigt stressen.

De gamla munkarnas radband är bara utbytta mot digitala armband, mobilen och olika digitala program. Offentlig sektor och staber i näringslivet lider av överdriven rapportering och utvärdering. Stressen tilltar när många känner att de försummar kärnverksamheten för något till synes konkret: siffror i en kolumn. Att behöva registrera vad jag gjort i tid och otid, när jag samtidigt vet att det väsentliga inte riktigt hinns med. Själva verksamheten.

Det finns ett annat förnuft också. Något som anar och söker. Det intuitiva förnuftet är lika nödvändigt som det kalkylerande förnuftet. De förutsätter och balanserar varandra. Men idag, understött av (digital) teknik, premieras det kalkylerande förnuftet.

Människor som tappat kontakten med sitt intuitiva förnuft, fastnar lätt i sitt kontrollbehov och kalkylerande förnuft. Synd för dem och synd för alla som drabbas av denna kontroll som tar tid och energi från kärnverksamheten.

Jag kanske inte alltid vet vad jag ska göra, förrän efteråt. Att då registrera detsamma i ett system är att intellektualisera det intelligenta som skedde. Det har sitt värde att vara rationellt kalkylerande, men i lagom proportioner. Det är lika viktigt att ha förståelse.

Att lära sig av sina misstag är en sak. Men det är inte det vi gör genom att rapportera siffror. Det bygger information och i bästa fall kunskap. Den kunniga människan har något mer, nämligen en förförståelse (erfarenhet) som möjliggör kompetenta beslut.

Den som bara har kunskap kan saker i teorin, men inte i verkligheten. (Arbets)livet förutsätter att vi kan balansera det kalkylerande förnuftet med det intuitiva förnuftet. Många mår dåligt i den meningslöshet som skapas i att hålla på med pseudoverksamhet.

Meningen med livet är att leva det. Meningen med arbetslivet är att utföra det som verkligen skapar ett hållbart värde. Den som kan det blir effektiv, ändamålsenlig. Alla andra blir produktiva, i bästa fall. Mycket skapas kanske – men till vilken nytta?

Per Hörberg

Per Hörberg

Beteendevetare och författare kring ledarskap, organisation och personlig utveckling. ”Samarbetsminister” för lösningar i samhälle och organisation. En patriot som är stolt när Sverige gör rätt och som vill påverka när det går fel.

Per är morfar och farfar, en seglare som gillar att sporta och bidra till det globala samhällets utveckling. Har bidragit till två stabila friskolor på Lidingö. Leder initiativ Samutveckling! och Wellnessguide. Förr IKEA-chef och reservofficer, nu koordinator av relationer så att chefer blir ledare, grupper blir team och så att medarbetare och medborgare blir samutvecklare!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *



Spamskydd *