I Stormens Öga

Har Du upplevt känslan av frid oavsett hur mycket det stormar?

Tror att många upplevt lugnet som uppstår när jaget lämnat handlingarna, när action sker av sig självt. Ofta på ett sätt som kan ses som enda möjliga, upplevelser som en snuddar vid i krissituationer.

Att få vara i stormens öga med det som faktiskt är kan även uttryckas som att se klart. Här finns ingen uppdelning och separation, även om den börjar här, upprinnelsen till vad som benämns som psykopati och schizofreni, när Jaget uppstår ur JAG, det som brukar menas med “I Am” … Det som är.

JAG är alltid där, väl skymd av Jaget, men observera att separation bara är en “intern” angelägenhet.

När Jaget ”sjunker in” i JAG händer det som ger frid oavsett stormstyrka, för även om Jaget fäktar kaotiskt råder det alltid lugn och frid hos JAG.
(vilket bara är ett exempel eftersom JAG/l Am är upphovet till/är Jaget)

are-you-a-star-child

Att kunna försätta sig i, eller komma till, att faktiskt se att JAG är där utan att veta vad det är … är en helt fantastiskt upplevelse, ett varande som bubblar likt kolsyrat socker i varenda cell, ett varande fyllt av tillit och kärlek till det som är.

Att vara DET och se världen som JAG/I Am är något Jaget kan träna sig till, att “connecta” till det de redan är, en träning i att förlora sig självt, att se att JAG faktiskt är oavsett vad Jaget har för sig.

Men hur vet man att en ”nått fram”?
Oros sig INTE, väl i stormens öga talar JAG om det för Dig att, och JAG kommer inte missa det.

Du kommer ha vänt på steken och flyta på känslan av att vara odödlig, att vara världen istället för att vara I världen.

Kärlek är nämligen den starkaste doften av dem alla.

 

Dagens låt: Don’t Look Back med Bliss

Thomas Romlin

Thomas Romlin

Medlar icke dualistiska insikter såsom det existentiella.
Gillar enande och subjektiva upplevelser vilka då och då brukar kallas för kärlek ;-)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Spamskydd *