Det är allvar nu, även i Sverige. För vi kan tycka vad vi vill om Folkhälsomyndigheten. Men har det inte gått lite väl långt när fem av de mest synliga i teverutan måste ha personskydd?

Svenska forskare lägger av på grund av hat. Detta med att hota anonymt har pågått i många decennier för politiker. Vilka människor vill eller orkar ta en officiell roll i dagens Sverige – med trollen på sociala media?

Ska vi andra bara ducka och hoppas på det bästa?

De som hatar, de hatar nog sig själva. Bitterheten är jobbig att gå ensam med. Då blir det frestande att gömma sig på nätet och avreagera sig där. Med sitt språk vill hatarna beröva andra sin värdighet. Den hatarna själva förlorat för länge sedan. Känslan att vara en del av samhället, på riktigt, är något som många upplever sig ha förlorat. Inte bara som konsument utan koppling till meningsfulla saker, utan med en allmänt stark känsla av utanförskap. ”Eliten verkar ha det så bra”, kan det heta.

När jag inte känner mig inkluderad, då ska ingen annan heller få göra det. Så verkar logiken vara. Hat och hot är otrevligt i sig. Men än värre då ökända terrorister, som Breivik och Akilov, först eldat upp sig på nätet. Innan de skred till terrorhandling. Ord har betydelse.

När skribenter, politiker och andra som influerar hänger på denna våg av hat, ja då vet vi att vi är på ett sluttande plan. Du är dina ord. Göm dig inte bakom retorikens dimridåer.

Bakom hat finns en grundläggande känsla – rädsla. Mitt förslag är att vi balanserar det med tillit. Den går bäst att utveckla i möten där vi deltar öppet och respektfullt. Möten där vi lyssnar till varandras perspektiv.

Vill du vara med och öka tilliten i samhället? Välkommen till något av våra (digitala) Samtalscaféer!

Inlägget arkiveras 3:02pm Friday February 18th, 2022