Att leva, eller inte leva. Det är frågan.

Unga som gamla i vårt gynnade samhälle (ja, vi har stora problem i vårt land – men blicka ut i världen och jämför…), känner oro. Många, väldigt många lever sina liv med stress på en hög, grundläggande nivå. Trots att dagens statusmarkörer går emot att ha tid och leva hälsosamt, så gör inte så många det. Utan stressar på istället.

Hög stressnivå visar sig biologiskt som höga halter i blodet av exempelvis kortisol och adrenalin. Mentalt handlar det om en överlevnadsstrategi som motsvarar att springa bort från en fara. Vi har alla fått ett liv. Men lever vi det? För det ska väl inte behöva handla om att leva i en känsla av kampen för överlevnad?

Samhällets fokus ligger till stor del på välfärden och då på saker att leva av. Inte så mycket att leva med (vänner, gemenskap och stämningen i samhället), eller leva för (det som skapar riktning och mening). Media, filmer, serier bidrar till att vi behöver mer att leva av, för att leva väl.

Sveriges materiella välfärd är bland den högsta i världen. Men det verkar ändå inte leda till lycka och välbefinnande. Att fokusera på sakerna att leva av är att föra oss själva till vägs ände. Åtminstone för alla oss som bevisligen lever över, den vetenskapligt bevisade, materiella miniminivån för att må bra.

Skaffa dig ett inre leende, så blir nog din vardag färgstark!
Skaffa dig ett inre leende, så blir nog din vardag färgstark!

Vi har uppenbara problem även med ”leva med”. Våra äktenskap håller inte i samhället, och många av de som ändå håller – förefaller tämligen innehållslösa. Trassliga relationer, våld och hot i nära relationer, mobbning på nät och i skola. Utanförskap helt enkelt. En grundläggande osäkerhet kring vem en är som person, i relation till andra människor – som har annan ekonomi, hudfärg eller kulturell bakgrund. Eller, ja faktiskt, annat kön eller läggning.

Det verkar som att vi tror att det går att hoppa över relationen (till sig själv ytterst) och skapa meningen i sitt liv genom att fokusera på saker att leva av: mer pengar, mer saker, mer yttre status (prestige, rätt saker, makt och position). Shopping är fortfarande ett nöje för många. Men det vi shoppar mer av är så kallade upplevelser: resor, spa och marknadsförpackade äventyr. Vi jagar på så sätt de upplevelser som vi tror ska skänka oss lycka.

Men välbefinnandet finns inte ”därute”. Det bor i oss själva. Den ”grå vardagen” kan bli färgstark för den som börjar se verkligheten mer som den är. Min varseblivning är styrd av underliggande trosföreställningar – som sällan stämmer helt med verkligheten. Prova att möta din ”jobbiga granne” med en annan attityd, så får du se :)

Utifrån en fullt tillräcklig, materiell nivå – som de allra flesta svenskar har – kan vi alltså istället fokusera på själva livet. Att leva med varandra och att leva för någonting. Varför inte ta ett initiativ till samutveckling ;) Att ge till sina medmänniskor av sin tid, sin uppmärksamhet och intresse – ger dig mening i livet!

Per Hörberg

Per Hörberg

Beteendevetare och författare kring ledarskap, organisation och personlig utveckling. ”Samarbetsminister” för lösningar i samhälle och organisation. En patriot som är stolt när Sverige gör rätt och som vill påverka när det går fel.

Per är morfar och farfar, en seglare som gillar att sporta och bidra till det globala samhällets utveckling. Har bidragit till två stabila friskolor på Lidingö. Leder initiativ Samutveckling! och Wellnessguide. Förr IKEA-chef och reservofficer, nu koordinator av relationer så att chefer blir ledare, grupper blir team och så att medarbetare och medborgare blir samutvecklare!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Spamskydd *